neao

På ett sätt så känns det väldigt bra att jag inte har bloggat sedan början på juni av den enkla anledningen att jag helt enkelt har lyckats att prioritera viktigare saker. En veckas slit av blod, svett och tårar har jag att se fram emot och sedan är det över. Ännu är jag inte säker på resultatet utan det handlar i nuläget bara om att jag måste tro på mig själv. Tro på mig och tro på mitt fantastiska team!

Sommaren har tydligen redan kommit och gått men det är inget att gråta över för vill man ha sol är det bara (eh?) att åka utomlands! Jag har börjat att måla upp härliga scenarion i mitt huvud om hur den närmsta tiden kommer att se ut och jag gillar det starkt. Väldigt, väldigt mycket gillar jag hur jag ser på framtiden trots ovisheten den närmaste veckan. 

Jag mår bra som det är och trotts det så är jag ovanligt exalterad över hur livet kommer att ändras inom de närmsta månaderna - jag är ju faktiskt en ganska så inrutad traditionalist. Och med tanke på det är jag stolt över mig själv då jag tyckte att vi faktiskt kunde hoppa att dansa kring granen.. eh, jag menar midsommarstången. 

Midsommar i sig var för övrigt en väldigt trevlig sådan och de fyra senaste åren har den varit helt annorlunda varje år, vilket har haft sina upp och ned-gångar men jag känner fullt ut att årets firande gärna får upprepa sig själv nästa år igen.