Och jag rotar i väskan efter nått.
Jag bloggar alltså mest om mat och träning? Bra skit.
Tro mig, det finns annat jag vill blogga om, tankar jag tänker, saker som händer och människor jag träffar. Jag vill skriva om det, försöka sätta ord på tankarna men det går inte för jag "får inte". Man ska vara politiskt korrekt och ledsen och ta hänsyn i detta lilla landet lagom och "så kan man inte säga", men när får man vara självisk och säga vad man tycker utan att såra vänner eller trampa folk på tårna?
Jag vill skriva det som händer mig men om jag gör det känns det som ett rop på uppmärksamhet även om det inte alls är det jag är ute efter, för jag vill ju inte att det ska uppmärksammas alls men jag måste få lov att känna och fundera? Reflektera och resonera? Jag behöver någon att prata med, men vem?
Fattar ni nu att jag tog en bloggpause? Hur roligt är det att läsa sådant här babbel liksom? Jag kanske bara ska skita i folks tår och att man måste vara PK. Jag skriver vad jag vill.