plusminus 10
Fredagskvällen blev hektisk.
Efter brottningsmatchen i 33g åkte vi alla tre in till stan för att fika på condeco. Jag tror att tjejen i kassan missade att jag skulle ha laktiosfri, trots att jag fick upprepa det två gånger...
Anyway, när BS lämnade oss så gick vi runt i skoaffärer och tittade på vinterskor. Det gick så där, båda hittade "nästan". Vi traskade vidare upp för den regniga Kungsportsavenyn tills vi svängde av vänster och kom för andra gången på 10 dagar till läkaren, ska dit på måndag oxo för att få influensavaccinet. Vill man ha det? Jag är sjukt nervös...
När vi kom fram till receptionen för att boka en tid sa jag att det handlade om bihåleinflamation. Då svarar hon med att det är ganska akut ifall det är så att jag har det, så jag skulle då åka vidare till drop-in-mottagningen i almedal, bortanför liseberg. Nu blev det stressigt.
Joppe skulle till Ica Focus för att... köpa vatten... där blev jag sittande, så jag ringde pappa. Planen var att vi alla sex skulle gå på bio - hela familjen, fatta det! Drop-in-tiderna började först 17.00 och bion 18.00. Suck. Jag pallade inte mer då. Jag blev rädd, för bihåleinflammation var tydligen akut, och jag hade gått med detta obehag i över en vecka, tänk om det gått för långt?? Tårarna började rinna. Jag var riktigt, riktigt rädd och kände mig så ensam.
Joppe följde i alla fall med mig till Kvarterskliniken på almedal och det var inte en kotte där. Inte en enda patient, men heller inga läkare. Vi var där halv fem och det dröjde till 17.20 innan vi fick komma in till den enda läkaren som var där. Men det var lite spännande för jag var första patienten som blev behandlad i deras nya laboratorium, för de hade helt nya lokaler, och helt nya nålar som hon inte förstod sig på... tog ett tag innan hon kunde sticka mig. - De behövde bloooood för att kolla mina värden.
Det visade sig att jag har en lätt bihåleinflamation så jag fick nässpray som ska lösa den skiten. 2 sprayningar morgon och kväll i 10 dagar. Skönt det iaf.
Kommer ut, ringer pappa och frågar om vi hinner äta middag och får svaret: "Nej ni får äta popcorn, spring nu, det börjar snart." Jag fnissar till, pappa säger att vi ska äta popcorn till middag, höhö.
Filmen var fantastisk, n n n n n, 5 av 5 möjliga, inget snack om det. Se den.
Efter filmen flumades det vidare till McD. Det var skratt och fniss hela tiden och det är det som är det bästa med Joppe, vi kan ungås som kompisar och bara ha så fruktansvärt roligt. Lovin it!
Väl hemma spelade vi dataspel, gitarr och sjöng innan vi somnade.
Tack för allt stöd och allt skratt, Joppe.
Det var din tur att somna i mina armar.
Ps. Joshua Radin - We Are Okay
Efter brottningsmatchen i 33g åkte vi alla tre in till stan för att fika på condeco. Jag tror att tjejen i kassan missade att jag skulle ha laktiosfri, trots att jag fick upprepa det två gånger...
Anyway, när BS lämnade oss så gick vi runt i skoaffärer och tittade på vinterskor. Det gick så där, båda hittade "nästan". Vi traskade vidare upp för den regniga Kungsportsavenyn tills vi svängde av vänster och kom för andra gången på 10 dagar till läkaren, ska dit på måndag oxo för att få influensavaccinet. Vill man ha det? Jag är sjukt nervös...
När vi kom fram till receptionen för att boka en tid sa jag att det handlade om bihåleinflamation. Då svarar hon med att det är ganska akut ifall det är så att jag har det, så jag skulle då åka vidare till drop-in-mottagningen i almedal, bortanför liseberg. Nu blev det stressigt.
Joppe skulle till Ica Focus för att... köpa vatten... där blev jag sittande, så jag ringde pappa. Planen var att vi alla sex skulle gå på bio - hela familjen, fatta det! Drop-in-tiderna började först 17.00 och bion 18.00. Suck. Jag pallade inte mer då. Jag blev rädd, för bihåleinflammation var tydligen akut, och jag hade gått med detta obehag i över en vecka, tänk om det gått för långt?? Tårarna började rinna. Jag var riktigt, riktigt rädd och kände mig så ensam.
Joppe följde i alla fall med mig till Kvarterskliniken på almedal och det var inte en kotte där. Inte en enda patient, men heller inga läkare. Vi var där halv fem och det dröjde till 17.20 innan vi fick komma in till den enda läkaren som var där. Men det var lite spännande för jag var första patienten som blev behandlad i deras nya laboratorium, för de hade helt nya lokaler, och helt nya nålar som hon inte förstod sig på... tog ett tag innan hon kunde sticka mig. - De behövde bloooood för att kolla mina värden.
Det visade sig att jag har en lätt bihåleinflamation så jag fick nässpray som ska lösa den skiten. 2 sprayningar morgon och kväll i 10 dagar. Skönt det iaf.
Kommer ut, ringer pappa och frågar om vi hinner äta middag och får svaret: "Nej ni får äta popcorn, spring nu, det börjar snart." Jag fnissar till, pappa säger att vi ska äta popcorn till middag, höhö.
Filmen var fantastisk, n n n n n, 5 av 5 möjliga, inget snack om det. Se den.
Efter filmen flumades det vidare till McD. Det var skratt och fniss hela tiden och det är det som är det bästa med Joppe, vi kan ungås som kompisar och bara ha så fruktansvärt roligt. Lovin it!
Väl hemma spelade vi dataspel, gitarr och sjöng innan vi somnade.
Tack för allt stöd och allt skratt, Joppe.
Det var din tur att somna i mina armar.
Ps. Joshua Radin - We Are Okay