Jag skulle bli frisör. Eller polis.
Jag kommer ihåg när jag var liten och tänkte på saker som jag skulle göra när jag blir stor... Idag fick jag insikten att vi är stora nu. Vi har gått ut gymnasiet, lämnat det som var hemma (om än för en viss tid) och gör - vad då? Jo, vad fan som helst. För det är nu man ska göra alla de där sakerna som man tänkte på när man var liten. Till exempel köpa de där guldskorna som mamma inte ville köpa åt mig när vi var i Umeå, eller chokladflingor för det fick man inte äta på vardagar för det är bara socker, nu får jag till och med diska varje dag om jag vill det. (Ja, när jag var liten tyckte jag det var superrolig att diska för hand.) Livet har börjat på riktigt, vi är där nu även om det fortfarande finns fler saker som ingår under kategorin "när jag blir stor", även om vi inte är vuxena än så är vi trots allt stora nu... sjukt.



