neao

Nu har jag ju varit väldigt duktig på att blogga den senaste veckan och det av en enkel anledning: Jag bor på ett ställe igen. När man precis kommit ut ur ett förhållande har man plötsligt helt OTROLIGT mycket tid, jag vet liksom inte vad jag ska göra med den. Det jag menar är inte att det på något sätt var jobbigt att dela sin lediga tid med någon annan, men det var ändå mycket som skulle in i schemat. För det tar ändå ca 35 minuter att ta sig från min dörr till hans och min skola ligger, som tur är, mittemellan. Och det var jobb, plugg, åtaganden hemma och annat. Saker som tar tid, saker som fick mig att planera och prioritera. Och tyvärr blev det inte alltid i rätt ordning, men det är ju lätt att vara efterklok. Nu kan jag komma på mig själv med att "inte ha något att göra" medan jag för en månad sedan alltid hade något annat att följa upp med. 

 

I söndags kväll överraskade jag mig själv med att i någon timma (läs: typ tre?!) ha suttit och läst igenom min blogg och fastnade för min period i Bryssel. Det var alltså efter studenten när man var high on life och trodde att man var vuxen bara för att man inte hade skolplikt längre. När jag bodde i Bryssel upplevde jag en period i mitt när jag hade mest tid av alla i hela världen. No joke. Jag hade tid till att göra ett blogginlägg om mina frisyrer genom åren med start 2006. Det är tamejfan sju år sedan nu! Ärligt talat? Att jag satt och letade genom hela min hårddisk för att hitta alla stunder då jag "bytte stil".

Egentligen så gjorde jag helt sjukt mycket i Belgien: Jag passade barn, läste franska, tittade på filmer, träffade folk, skapade nya vänskaper, drack öl, gick vilse i Parc de Woluwe (det kräver talang för det är fan ingen stor park!), åt belgisk choklad, tog emot besök från Sverige, tecknade, designade kläder, fotograferade allt och alltid, tittade på le manneken pis (den kissande pojken) och alla hans olika utstyrslar, lyssnade på Harry Potter-böckerna på min iPod (skönt att veta att något finns kvar idag). Och trots allt det så hade jag fortfarande cirka 15 timmar över till "ingenting" varje dag. Och jag hade högläsning för M och F på både eftermiddagar och innan sovdags, det var jag som introducerade Harry Potter för dem. Det kommer ingen någonsin att kunna ta ifrån mig.

Summa summarum: Det var sällan något som var jobbigt när jag bodde i Bryssel så jag mådde riktigt bra. Självklart kunde jag sakna min familj och den dåvarande pojkvännen som var i Australien, men idag när jag tänker tillbaka så känns det som att allting var enklare då. Och trots den känslan och de tankarna så vill jag inte tillbaka. Jag vill framåt och ta med mig mina erfarenheter från Brysseltiden. Jag vet att den tiden gjorde mig mer självständig, men samtidigt hoppas jag hitta ett nytt ställe där jag kan känna mig lite naiv igen. Att igen kunna känna den spänningen och lyckan jag hade efter en vecka i Bryssel när jag spelade Winnerbäcks Åt Samma Håll på hög volym för att kunna sjunga "Jag kanske stannar här ett tag, vi kanske hittar nått att bygga upp en vacker dag". Eller är det för sent? Blir det regression ifall jag vill kunna sitta i några timmar och pilla på min gitarr utan minsta lilla tanke på vad jag ska göra sen? Titta på SYTYCD och inbilla mig själv att om jag bara börjar ta lektioner igen så kommer jag tamejfan också kunna göra så som de gör. Pff, splitthopp med pirruett och landa på händer är la ingen big deal?

 

Det känns som att det blev för många frågetecken i min summering. Det komiska med det här inlägget är att jag inte hade tänkt skriva mer än: "Kolla vad sjukt ofta jag bytt frisyr och hur jag sett ut sedan 2006 till 2010." och slänga in den länken till er. 

Jag gav mig själv en utmaning som ni kanske minns: Konditionsträning minst två gånger i veckan var det sagt och nu kan ni bocka av förta passet för veckan. Woop woop! Och det är inte bara jag som tycker att det är roligt att komma igång med träningen, min käre far är väldigt engagerad i detta projekt. Han kom hem från ICA i samma stund som jag precis begav mig ut. "Åh vänta, jag får ta kort på dig!"

Vi sitter alltså på rad och blinkar långsamt. Tittar på materialet men förstår ingenting. Spanar nedåt och ser en kurskamrat som helt sonika ligger och sover på sin bänk. Go gubbe, jag gillar honom.

Igår skrev jag litet om min barndomsvän K som var hemma hos mig för att lägga en balmakeup. Och som egenföretagare ställer man mer än gärna upp för andra egna företagare, och utan problem när man faller pladask för produkten. K driver tillsammans med två andra tjejer Kahbags UF och säljer sjukt snygga och praktiska väskor. På dem står det Wish, Believe, Succeed och detta är ett statement jag mer än gärna visar upp på stan så jag handlade en av varje sort för totalt 300:-
"The Weekdaybag" - Pris: 200 kr. Den perfekta everyday-väskan, rymmer allt du behöver så som anteckningsblock, dator/iPad, och allt annat som vi kvinnor har med oss eftersom vi inte "klarar oss utan" tolv pennor och två kartor huvudvärkstabletter. 
"The Foodbag" - Pris: 250 kr. 100 kr! Som ni ser på bilden har denna praktiska väska ett kylfack undertill så att man kan hålla drickan eller maten kall. Anledningen till prissänkningen är att det vid produktion har snålats på dragkedjan.

Ni kan besöka deras Facebooksida och beställa väskor här.

Som jag skrev i natt när jag var på väg hem från jobbet så var det en hel del saker som inte blev gjorda i den prioriteringsordning jag hade önskat. Idag mår jag riktigt bra: Jag spenderade ungefär två timmar i rabatten för att plocka ogräs och var även noga med att smörja in mig med SPF 30! Det känns i huden att den är full av D-vitamin och att solskyddsfaktor var en väldigt bra idé, hur många av er använder solkräm?

Pappa sprang Göteborgsvarvet idag och vi bor väldigt nära startområdet så det står bilar parkerade överällt och gatorna luktar svett. Jag måste dock erkänna att jag blev galet sugen på att springa själv när jag tittade på några av löparna i Slottsskogen. Midnattsloppet 24 augusti 2013 here I come! Skall ta mig ned till källaren och gräva fram träningscykeln. Luktar det utmaning? Hemma eller på SATS: Konditionsträning minst två gånger i veckan! YEAH, kör på nu för fan! Hjälp. Nu fick jag en klump i magen, men det är bra! Målsättning skall kännas så: pirrigt och samtidigt uppnåeligt!

 

Och eftersom att jag har jobbat så SJUKT bra so far maj månad så insåg jag att det var dags för en belöning. Nya "jobbskor"! Snacka om att jag älskar mitt jobb, mitt företag och mitt livssätt! I Love My Mary Kay!

Det går ju inte att förneka att sommaren äntligen har kommit till Göteborg och det firades idag tillsammans med Lukas och en kall dricka innan kvällen och nattens jobb. 

 

Det var roligt att vara tillbaka på Restaurang EAT (de fick ju ett väldigt fint omdömme i GP för några veckor sedan och det fullkomligt väller in nya gäster) och träffa många gamla bekanta. Ännu roligare var att kvällen gav mig en möjlighet att bossa runt en ny pojk. Han var väldigt duktig men hade sjuk otur med felbeställningar - det är inte lätt när man inte kan menyn - och lite snäva gäster. Jag kan absolut förstå ifall det var så att han spillde två öl över dem med flit. 

 

Nu är jag på väg hem och hoppas kunna mysa lite med min mamma som har varit i Stockholm flera dagar. 

I och med att det endast är en schemalagd lektion idag och det på förmiddagen så kommer hela eftermiddagen att spenderas i Slottsskogen för att skriva färdigt en artikel ur Socialpsykologiskt synsätt. Inlämning imorgon och redovisning om en vecka, tenta "ett tag" efter det. 

Mitt företag rullar på riktigt bra och det är väldigt skönt när man får belöning för jobb som jag gjorde för sex, åtta och tolv månader sedan. Nöjda kunder genererar en nöjd konsult!

Hoppas att ni som jag kan ta vara på solen och att nu skyddar er mot den!

Igår fixade jag min kurslitteratur och passade på att umgås lite med en gammal barndomskompis som kommit in på Psykologprogrammet i Lund! Grattis på henne! Och förutom det så har jag även varit hos frisören och lagt äckligt mycket pengar på mitt hår. Slingor och klippning i all ära för wow vad snyggt det blir! Sedan valde jag själv att investera i nytt - superdyrt - schampo och balsam för att jag vill ha det och tycker att jag förtjänar det.

Jag har varit flitig på Insagram nu i veckan för att göra min sista tid på Resturang EAT speciell.

Idag har jag varit otroligt duktig! Och vet ni vad? Jag tycker att ni kan ta en minut - ni behöver inte mer - och tänka tillbaka på vad Du har gjort bra idag. Gör det nu.

 

Kommit på något? Jo, kom igen!

 

Jag ska inte tvinga er, men ni får gärna kommentera och säga vad ni har gjort bra. Haha, jag känner mig som en dagisfrök... FÖRLÅT! - förskolelärare. Hur som helst är det viktigt att man ger sig själv beröm och cred när man gör något bra, det är lätt att glömma av ibland.

En hund. EN HUND! Jag som är pälsallergier och lider av hundskräck har ett lurvigt urmysigt monster i min säng. 

Ja, jag har varit duktig på att blogga de senaste dagarna nu och varför då? Jo! För att jag har haft en del tid över och insett att jag inte behöver plublicera alla mina briljanta idéer samtidigt, så jag har ställt in när några av inläggen skall publiceras. Skäms litet. Uppenbarligen skäms jag så mycket att jag känner att jag måste erkänna det!

Fast det är väl ändå inget dåligt egentligen? Nu kan ni ju vara säkra på att det kommer inlägg varje dag! Woop woop! En tyngd lyftes från mina axlar nu. 

Neao out.

 

I drygt tio år har jag bott på det här rummet hemma hos mamma och pappa och under alla dessa år har jag haft för långa gardiner. Många gånger har både jag och mamma sagt "nästa gång symaskinen är framme så tar vi och fixar till det där." Som ni kan förstå så är symaskinen sällan framme utan att någon aktivt plockar fram den, så nu tog jag jag mig i kragen och sydde upp dem cirka 30 cm. Det tog ungefär tio minuter så man kan ju fråga sig varför jag inte har gjort det tidigare...